Direktlänk till inlägg 2 juni 2013

Kapitel 29 - Car chase

Av Ebba och Lovisa - 2 juni 2013 20:52

Previous: -Oh shit. Guys i found something, avbröst Zayn och vi vände oss mot hans riktning innan han började att mumla.

-This is not good. Oh god help me Sam, what have you done?

"Samantha where are we going? Samantha." Jag släpade benen efter mig och Niall gick tätt bakom. Han klagade, jag ignorerade. Men han ville inte vända om. Han ville inte lämna mig ensam. Mörkret la sig som ett täcke över denna delen av London mycket snabbare, och kallt. Det va det. Med tanke på att jag hade på mig ett tunt nattlinne. Han måste tro att jag är psyko. Vad jag än såg fick jag panikattacker av. Från gula lysande katt-ögon som lyser bakom oss eller en liten fluga på min axel.

-Trust me.. Mumlade jag. Otydligt eftersom att jag hade så mycket i tankarna att fokusera på. Planen, planen. Eftersom att jag inte tog med min dumma mobil måste jag tänka. Noga. Inget, absolut inget får gå fel.

-Samatha stop! Nialls röst ekade mellan husväggarna och jag stannade tvärt. Jag skulle svara. Ärligt, men orden kom inte fram.

-Samatha we're clearly not going to buy food?

-Niall, you have to trust me on this. If not they won't leave you alone.. Den sista delen viskade jag och började att gå igen. Nästan framme. Och han hade slutat ifrågasätta. När vi äntligen nådde den dystra byggnaden gick något upp för honom. För jag vände mig om och han stirrade, blicken sa något jag inte kunde tyda. Men han blev så mycket kallare. Jag blundade kort och föreställde mig hur jag hade för mig att det såg ut där innanför. Det måste finnas en telefon i receptionen. Ja, det gör det. Vi närmade oss dörren och mina fingertoppar nuddade det kalla handtaget innan jag ryggade tillbaka. Jag vände mig om, han förtjänar en tugga av sanningen.

-Niall. Some weird things are going to happen, I'm not 100% sure what they are gonna do with you. But you have to trust me on this. I have a plan, and I don't want you to freak. Even if you're scared, deep down there. Do not show your fear. Okay?

-Samantha what are you talking about. Are you sick or something? Nu hörde man det. Hur rösten darrade och han la handen mot min panna.

-No Niall, jag drog bort den och försökte att borra mig djupt in i honom med blicken.

-Sam, i am already scared.

Hans blå oskyldiga ögon lyste. Man såg verkligen rädslan. Som att stirra in i en pojkes ögon när hans favorit leksak försvinner. Jag villa krama om honom, säga att allt kommer att bli bra. Men han är 19 år, det hade nog vart skumt. Jag ryckte i dörrhandtaget. Och en gång till, tredje gången ryckte jag hårdare men ingenting hände.

-I don't get it..

Då gnisslade och bromsade det till bakom oss. En svart van körde in vid byggnaden och rutan drogs ner en bit.

-Did you get my call?

En av dem, varken rösten eller ögonen kunde man missta. Han vinkade till oss och jag gick sakta närmare.

-I'n not going in there Sam.

Niall backade och jag tvekade likaså.

-Niall for the 5th time trust me.. Where are we going? Nu kollade jag på mannen i bilen.

-You'll see. Rutan vevades upp igen och dörren öppnades automatiskt. Jag himlade med ögonen, la håret bakom örat och hoppade in.

-Nialler? Min arm var utsträckt mot honom men han vägrade.

-We don't have time for this. Jump in. Jag vinkade och vinkade åt mig honom tills han kom.

-I hope this is kind of a crazy joke. Like Punk'd. And remeber, this is only because i really don't wanna leave you alone.

Yes, han var inne i det mörka baksätet med mig och bilen ryckte till, sedan rullade den.

- Hey, where are we going?

- To a place. in the middle of nowhere.

-The woods?

Inget svar. Bara tunga andetag. Svett rann längst min ryggrad. Justdet hur blir det med planen nu då. Telefon, telefon. Jag bet mig hårt i läppen med ett stön. Stressa inte. Du får inte vara nervös. Jag måste lugna ner mig. Samtidigt som jag lugnar ner Niall.. Sakta smet jag in min hand i hans, och utan att protestera satt vi så. Medan bilen skumpade.

Zayns perspektiv

Jag orkar inte med detta. Inte Harry, Niall, inte Kiera. Och speciellt inte Sam. Varför lät jag henne trassla in sig i någon så onaturligt. Så farligt. Och jag vet inte ens allt. Vi sprang mot bakdörren, så fort någon enstaka person kom kastade vi oss mot gömställen. Man kan nästan kalla det roligt. Om Paul bara visste.. Vi sprang och gömde oss tills vi äntligen kom fram till utgången.

-Good luck you, Noelle vände sig om och gick. I can't cross the line, i'm to young.

-Bye sweety. I will see you tomorrow.

-Hm, probably. Hon ryckte på axlarna. Och sedan bara sådär var hon borta som vanligt.

-Harry are you sure you wanna follow us? Viskar Kiera och kollar upp mot honom.

-Yeah, sure. Why not?

-Uhm, the fact that i made you high might say something.

-What ever.

-No. Kiera is right. You two, stay here if someone shows upp. I'll have my phone with me. Everywhere.

Jag öppnade dörren, brydde mig inte riktigt om ett svar utan sprang ut. Brr, det har blivit så sjukt kallt nu. Vinden kylde ner min hy och jag sprang mot bilen. Vems bil? Någon av killarnas. Men jag har nycklarna. Ska jag gå runt och låsa upp alla och kolla vilken de hör till. Jag slösade bort dyrbar tid genom att inte hitta bilen. Tillslut kom jag på det. Om man inte hittar bilen låser man bara upp från där du står och väntar på att bilen ska lysa upp. Så sjukt dum är jag. Jag gjorde som jag tänkte och upprepade samtidigt adressen i mitt huvud. Managementet va? Fast jag hade dock Sams mobil med mig. Ändå. Ingen vet om det där eller något. Jag tryckte ner foten på gasen och f l ö g iväg framåt. Nu, nu när jag var snabb. Kände jag av tidspressen. Jag gasade på ännumer.

-Calm your tits!

Min blick kastades mot backspegeln och jag tvärbromsa av rädsla. Drog ut bältet och vände mig om.

-HARREH!?

-Zayn! Log han och satte sig upp rakt. That bitch. Han hade gömt sig i baksätet och lämnat Kiera på sjukhuset.

-I'm just gonna pretend that you're not here.

Jag gasade igen och blundade för några sekunder. Tänk, tänk. Jag hade ju hennes mobil med mig. Hon skulle till managements byggnad. Alltså åt vänster...

När vi var några meter ifrån infarten kom det en stor svart bil i hög hastighet och jag tvärbromsade. Harry skrek och jag ignorerade. Min blick var mörk, något drog inte rätt till med den där bilen. Jag körde försiktigt fram och vevade ner rutan för att få mer sikt på entrén till management huset.

-Is it just me. Or does that building look really dark and, closed. I don't think they're in there.

-Me neither.. Mumlade jag och lutade mig bakåt i en suck. Är detta något sorts skämt?

-Zayn, i think you should be following that car right now.

Jag drog till i kopplingen och en vild tanke sa att han hade rätt.

-Harry. For once I think you're right.

-YAAY! Car chase.

Jag vevade sakta upp rutan igen och satte på dunka musik i radion. Inte ofta man får denna chansen.. Och då måste man göra som i filmer.

-ZAYN DRIVE YA MOFO!

Kieras perspektiv

-Harry, Harry? Viskade jag.

-This is no fun at all. Where are you?

Han var borta. Jag orkar inte jaga efter honom som om han vore en treåring. Efter 10 minuter gav jag upp. Han kommer tydligen att komma fram någon gång. Utan att tro att jag är någon sorts geometrisk katastrof eller tiger. Jag drog mig tillbaka till hans rum och la mig i sjukhussängen. Sleep.. Det var sent och alla sov redan här på sjukhuset. Personalen fans inte så många av på denna avdelningen och.. En snapchat, nu? Jag kollade på mobilen som lyste upp i handen. En snap från Harry. Jag klickade upp den och han log stort och mesigt i skärmen. "CAR CHASE KIKI" skrev han och jag kollade upp.

-Kiki? Är jag kiki. Åh, jag orkar inte ens bry mig mer. Sakta slöt jag ögonen. Jag behöver bara liite vila innan de kommer tillbaka. Mobilen är ju här om de ringer och jag somnar ju int..

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så finally så är det uppe! Kapitel 30 komer förmodligen att bli det sista sedan tar jag en paus. Skriver lite på en ny Novell som dock inte inehåller 1D, men insåg att det är bättre att ha kapitlerna klara innen man laddar upp så slipper man att sressa. Hoppas ni gillar det, kram Ebba

Little Things

Dela

Ny novell på G

Kommentarer (0)

Av Ebba och Lovisa - 29 oktober 2013 12:30

Hej läsare, det är jag Lovisa här. Jag hade tänkt att börja skriva en ny novell, den kommer heta I Wish (efter killarnas låt.) Och så ska Ebba skriva lite då och då, vi har bara kommit på att vi ska skriva en ny novell så vi vet inte heller vad den s...

Kapitel 30 - The end

Kommentarer (0)

Av Ebba och Lovisa - 7 juni 2013 12:15

Previous: -Kiki? Är jag kiki. Åh, jag orkar inte ens bry mig mer. Sakta slöt jag ögonen. Jag behöver bara liite vila innan de kommer tillbaka. Mobilen är ju här om de ringer och jagsomnar ju int.. Lokalen var näst intill tom. Kalla färger fylld...

Problem..

Kommentarer (0)

Av Ebba och Lovisa - 31 maj 2013 19:05

Det kan bli lite försening på kapitlet eftersom att jag skulle lägga upp det i morse. Men vaknade 7 minuter innan jag skulle till skolan så hann ingenting. Var helt i panik. Så det kommer upp imorgon eller på söndag. Kram Ebba :)...

Kapitel 28 - Shut up Harry

Kommentarer (0)

Av Ebba och Lovisa - 24 maj 2013 06:52

Previous: Jag var rädd, har aldrig haft så stark känsla av det. Men jag var så rädd. Ikväll gäller det och om något går snett? Om polisen inte dyker upp trots mitt anonyma tipps samtal jag ska ringa in om platsen vi är på. Vad händer med mig, och vik...

Kapitel 27 - Mixed or messed up

Kommentarer (0)

Av Ebba och Lovisa - 16 maj 2013 20:16

Previous: Jag stod och stirrade in i elden när jag kände två varma armar omfamna mig och hålla för min näsa. Jag kände lockar kittla mot min kind och jag kände hur någon drog mig ur de rökfyllda rummet. -Sam hold your breath! Hostade han och jag g...