Previous:

- omg im so sorry ! Ropar zayn och smäller igen kylskåpet och kollar på Kiera som ser helt snurrig ut.
- Kiera are you okey?! Skriker jag när jag springer fram till henne.
Jag håller henne i nacken och hon öppnar ögonen och möter min blick och sen rör den sakta mot zayn och då vaknar hon snabbt till och ser mer chockad ut än snurrig.

-Here you go! Ler Trisha och sträcker över den frysa påsen med broccoli till Kiera som nickar och tvingar fram ett leende, innan hon kollar misstänksammt på den och hon trycker påsen sakta mot pannan.
-Aouch, mumlar hon och kollar osäkert på mig som skäms lite. Trisha (och Kiera som redan satt vid bordet) bad mig tillslut att sitta vid dem på en ledig stol istället för att stå tyst vid bänken, Trisha hade ju plockat fram saft biskvier och pepsi till oss. Men det gick nog inte som planerat att få en lugn eftermiddag efter allt ståhej. Hon glömde ju en "liten" sak om sin familj. Jag slog mig ner på den mjuka läder-klädda stolen i tystnad och försökte att låta bli med snacket. Men det höll ju inte så länge.
-Trisha? I'm so sorry... or we're so sorry! Jag sneglade snabbt på Zayn som stod lite längre bort men vände snabbt bort blicken igen mot Trisha. Hon kollade olyckligt på mig och räckte över en biskvi.
-Haha, It's ok girl. I should've told you that my son isn't just a normal kid anymore. Not anymore... Suckar hon och kollar olyckligt på Zayn.
-Mom, ler han och kramar henne bakifrån. I'm still your son. Han flinar smått och sätter sig ner vid bordet med oss innan han snabbt slickar lite sig om läpparna. Otroligt attraktivt enligt mig. Jag menar han ser ju inte så dum ut. Han är ju snygg. Nä... Han e ju fan dö het! Ska jag sitta här och spela normal när en super het kille är i samma rum. Det kommer ju inte att lyckas alls.
-I know, now give me a kiss! Skrattar hon och ler. Man ser att Zayn blick går mellan mig och Kira. Han suckar lite. Skämms han eller? Haha.
-Jeje, och så pussar han sin mamma på kinden. Now give me that chockolate thing! Kiera brister ut i gapskratt och han pekar på biskvien innan han stannar up.
-What's so funny? Hon stelanar till för en sekund innan hon utbrister.
-You! PAHAHA, sorry! Blame it on my bad humor.
-Okey gal, by The way! I'm sorry that i scared you... Are you fans?
-Yes! Kastar jag mig snabbt in i ämnet för att få lite uppmärksamhet. Men i samma sekund säger Kiera.
-Actually No, innan vi kollar chockat på varandra och sedan flackar osäkert med blicken mot en förvirrad Zayn.
-No Sam, i've never heared you listen to One Direction. We bairly didn't knew them before this?
-What? It's not true, i've listen to them before... Sam ger mig en lång blick och jag dör av pinsamhet.
-Or, i think so... Avslutar jag, början till en pinsam tystnad i några minuter.
-You know what? I have landuty to do, eat up The biscuits please. Bye,Trisha som inte klarar av pinsamma stunder reser sig snabbt upp och trippar iväg. Man hör hur en knarrig dör öppnas och stängs innan hon är borta.
-Soo... Hehe, Where are you from.
-Ehhh, I live here around, börjar Kiera försiktigt.
-And i'm from Sweden but i do often live here with my grandma if my parents are away.
-Oh, okey... But school? The vacation is over in a fue days, are you going home then?
-No, i go to school here in Bradford to. Han nickar lite och tar en klunk. Pinsam tystnad igen... Kiera tar ett djupt andetag och suckar.
-Seriously i hate silence! Please talk someone, ask something? just talk! Zayn skrattar och jag småler lite.
-Okey... Hmm, why did you pass out if you're not a fan?
-Good question! Kiera lägger ner broccoli påsen och stödjer sig mot bordet med handen tryckt på kinden. Cuz, i don't know...
-Really...? I don't think so.
-What do you want me to say? "Cuz you're sexy, duhh?" Haha please. Han skrattar igen fast lite mer blygare nu.
-So you think i am sexy... Wow.
-No i don't. But this is a good exampel of someone who does. Hon tar upp sina händer och pekar mot mig. Men jag reagerar liksom inte först. This girl thinks that you're sexy. Look at her eyes when she wtaches you, trust me! But she thinks that everyone is sexy sooo, No big deal.
-Wait what?! Jag kollar på Kiera som finssar sönder och på Zayn som rodnar och försöker att dölja ett hån med handen.
-Shut up Kiera!
-Ahh, i love you Samantha.
-Love you to... Suckar jag och hon ler igen.
-Soo... Are you guys comming to this halloween party tonight? Sneler han och biter sig i läppen. Och om jag inte inbillar mig så snuddar han till vid min fot under bordet. Jag reagerar med ett ryck och drog sakta bort foten medans Kiera inte fattade någonting.
-Well, i'm not that "into" partys.. You should go! Suckar Kiera och blinkar åt mig.
-Oh shut up! Utbrister jag. Lögn på topp. Det är ju hon som gör festerna till en fest. Kiera som ser blyg och söt ut, men säger vad hon tycker och har attityd + humor. Så jag vänder mig mot Zayn och viskar "This guurl! Is the Queen of partys."
-Ah really? Skämtar han och sneglar på Kiera. Then she have to follow me to the party! And you 2. Come on? Jag kollar på Kiera och försöker att hundblicka mot henne. Fast det blir inte så bra, hon bara himlar med ögonen.
-No, i just wanna chill.. Men när Zayn upptäcker att jag försöker med Hundblick ler han och säger.
-Watch this! Innan hans ansikte förvandlas till ett litet sött baby ansikte med stora ögon. Jag typ dör och Kiera smälter.
-Omg, stop! No, gooosh. I could totally kiss him right now. Stop it! Haha, Kiera är galen, säger det hon tycker, men detta... Och Zayns blick. Var för mycket för Kiera som utbrast.
-Okey! I'll go but stop giving me that extremly adorable baby-face before i...
-Before you what..? Muttrar jag och Zayn samtidigt då hon öppnar broccoli påsen.
-I warned you... Och så tar hon upp en sten-hård fryst broccoli och kastar den över bordet. Den skulle träffa Zayns kind men träffade hans panna.
-Hey! Ropar han och plockar upp den. Sedan drar han tillbaka handen och kastar den på Kiera som snabbt slår ner huvudet i bordet för att undvika broccolin.
-Aaay! Tjuter hon och lyfter sakta upp huvudet. Jag småskrattar och Zayn ler.
-Do not mess with a star. Do not mess with Zayn.
-Pif! Hostar hon och ler. Okey, enough with the bullshit. When is The party? Zayn blickar Kiera som räcker ut tungan på skoj.
-Around 8 PM?
-And ends? Fyller jag i.
- 1 PM -2 PM, maby! I don't know but i really want you to come. I mean, you're The party Queen and you are... You are...?
-The Star, fyller Kiera i och jag kollar konstigt på henne.
-Haha, yeah right. Smilar jag ironiskt och Zayn börjar att knappa på mobilen.
-But Wait! Zayn...?
-Ya? Svarar han och kollar upp.
-How can you go to The party? If you're famous. Some people must be using you to get more peoples to their partys.
-Ya... I mean the mostly probably does that. But, i do at least have a great time.. And you aren't using me Huh?
-Zayn! Säger jag förnämt och slår till honom på huvudet.
-My hair! Utbrister han och viftar bort min hand.
-Okey seriosly i would never use you. I already have a new friend so... Han blir lite mer ångersamm i sättet och ler.
-Oh i'm so sorry! I shouldn't have asked that. It's just rude... Hehe.
-Np Z. Ler Kiera och gäspar smått.
-Z? Skrattar jag och hon kollar på mig som om jag var dum.
-Z = Zaaaayn!! Duuh?
-Okeeey! Fortsätter jag och vi kollar på Zayn.
- It'll be fun to joyn "Zayn Malik" to The party but it will be so much gossip.
-Yeah! But answear my question "How can you go to The party? You're famous.."
-Haha, I know but can't you hear it? "Halloween party" no one will recognize me. Han skrattar. Självklart haha. Okey, but It's tomorrow night so you can come over herr around 7. It'll drive us to The party after that. Okey?
-Okey, sure! Yes sir, skrattar vi.
-You know what? Let's watch a movie? Föreslår Zayn och vi nickar.
-21 jump street!! Utbrister Kiera och jag instämmer.
-Why not?
-Okey, we'll watch it in mah rooom. Come on girls. Och så reste vi oss upp och sköt in stolarna.
-Ladies first!
-That's Nice but... We don't now The way to your room.
-Right, hehe.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nytt kapitel av Ebba, hope you like it och sorry att det tog lång tid. Mycket plugg nu under lover -.-  

Previous: "You can get a ride whit me, but I have so mutch things that I have to get home." Sa kvinnan.
"Here let me help you whit that." Sa jag och greppade två av de fyra kassarna.
"Thank you, the Car is this way." Sa hon och började gå ut mot hennes bil. När vi lastat in alla kassar så satte jag mig i bilen bredvid kvinnan. Hon startade motorn och sedan var vi påväg. Vi stannade utanför en stort vitt lyxhus och jag gick ut sedan greppade jag om två kassar igen och hon öppnade dörren åt mig. Jag ställde ner kassarna i det gigantiska köket.
"Thank you for your help, I'll be right back." Sa kvinnan och log. Jag log tillbaka.

Jag kollar ner osäkert i golvet och börjar pilla med min mobil tills mobilskärmen lyser upp och Kieras namn står på displayen.
-Yeah? Svarar jag snabbt
- Where are you!? Hurry! Skriker hon och lägger på. Jag vänder mig om och ska precis gå när kvinnan som jag inte vet namnet på kommer in i köket igen.
- Thank you so much for the ride.... Sorry i never got youre name ? Säger jag med ett leende på läpparna.
- Patricia but you can call me Trisha, fyller hon i och fortsätter
- No thank you for the help!
- No problem, svarar jag och ska precis börja gå mot ytterdörren när Patricia säger
- If you ever need something you can just knock on !
Jag ler som svar och går ut genom dörren och stänger den efter mig.
Jag börjar snabbt gå mot mormors hus som inte alls la långt ifrån Patricias hus, va konstigt att jag aldrig sett henne här omkring jag har ju bott här ett tag tänker jag innan jag kommer in på uppfarten och ser Era sitta på trappan.
-Finally ! Ropar hon och ställer sig snabbt upp. Jag skrattar lätt och börjar rota igenom mina fickor efter mina nycklar när jag kommer ihåg att jag hade glömt dom.
-Era? Säger jag osäker och hon vänder sig hastigt om frågandes blick.

KIERAS PERSPEKTIV :

-Era ? Hör jag Sams röst bakom mig och jag vänder mig snabbt om i hopp om att hon slänger nycklarna i ansiktet på mig.
När jag ser hennes osäkra blick går jag fram till henne
- No nono no nono no no ! Små skriker jag och springer fram till köksfönstret och ser Sams smyckade nycklar på bordet.
-Now what ? Frågar jag ledsamt.
- I know, säger hon och ger mig en sån pedofil blick
- Don't do that it's scary! So tell me are we going to sit here and wait for you're grandma ? Frågar jag surt.
- No! säger hon och ger mig en är-du-dum-i-huvet-blick och fortsätter
- We can go to my neighbor, she lives over there, säger hon och pekar ut i luften och tror att jag ska veta vart hennes granne bor.
Jag ska precis protestera när jag ångrar mig och börjar bara gå ut mot gatan. Vi kommer fram till ett stort lyxhus som jag skulle vilja säga och jag blir helt stum.
- Nice place huh? Säger Sam och knackar på dörren. Jag nickar snabbt och dörren öpnnas av en kvinna.
- Oh hey Sam ! Säger hon och drar på sig jackan.
- You know i forgot my keys, so i wonder if we can stay here until my grandma comes home ?
- Yeah of course, i have to go to the store again forgot to by toilet paper, but come in! Säger hon glatt innan hon viftar in oss med handen
- My son is up in his room but he will not bother you... My house is your house, feel free to do what you want! Just don't burn it down! Ropar hon innan hon försvinner ut till bilen.
-Thanks ! Ropar jag och Sam efter henne. Vi gå in i den stora hallen, hennes familj måste vara rik tänker jag och drar av mig skorna och jackan. Jag hänger efter Sam till ett stort fint svart vitt kök.
Jag sätter mig på en stol framför Sam och känner hur kissenödig jag egentligen är jag har hålt mig snart en timme.
-Sam ! Väster jag åt henne och kollar försiktigt upp
-Where is the bathroom ? Viskar jag tyst.
- I don't know, maybe upstairs ? Svarar hon och jag börjar gå mot en stor vit trappa med en beige matta i mitten, på väggen av hela trappan satt massa familje foton på kvinnan som släppte in oss och en man och 4 barn ( barn och barn dom flesta va ju i min ålder ), 3 tjejer och en kille som jag tyckte jag kände igen. Jag fortsatte upp för trappan då jag stannade upp av jag hörde hur någon sjöng inifrån ett rum, jag blev helt stum det va så vackert. Jag fortsätter upp för trappan och närmar mig dörren där sången kom ifrån då det helt plötsligt tystnar och får panik och springer in i en halv öppnad dörr som tydligen var toan.

SAM'S PERSPEKTIV :

Jag sitter med mobilen uppe i ansiktet kvar på samma stol i köket när jag hör steg komma ner för trappan. Det måste vara Era tänker jag och fortsätter kolla bilder på insta. Jag kollar upp från mobilen efter att ha gillat en bild och till mig förvåning ser jag inte Kiera utan en kille med svart hår.
- Do i know you ? Frågar han och öppnar kylskåpet.
- Youre mum let me and my friend in, were locked out säger jag och försöker konsentrera mig på vart jag känner igen honom ifrån.
- where is youre friend ? Frågar han och vänder sig om mot mig med en energi dricka i handen
-In the bathroom, svarar jag och nu ser jag tydligt vem det är! Det är Zayn Malik från det dära nya bandet One Direction! Och det är killen som Trisha hade på sitt skal!
Jag kollar chockat på honom men försöker se lugn ut.
- Do you want some ? Frågar han och pekar på sin energi dricka.
- Yeah sure svarar jag osäkert när jag hör fotsteg i trappan. Han vänder sig om för att grabba tag in energi dricka i kylskåpet åt mig när man hör Eras röst i hallen
- O.M.G sam when i went to the bathroom i herd this boy singing in one of the rooms and his voice was just so..... Säger hon och jag ger henne en allvarlig tyst-blick
- What ? Säger hon och kollar frågandes på mig och kommer in i köket och krockar med kylskåps dörren.
- omg im so sorry ! Ropar zayn och smäller igen kylskåpet och kollar på Kiera som ser helt snurrig ut.
- Kiera are you okey?! Skriker jag när jag springer fram till henne.
Jag håller henne i nacken och hon öppnar ögonen och möter min blick och sen rör den sakta mot zayn och då vaknar hon snabbt till och ser mer chockad ut än snurrig.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tredje kapitlet skrivet av Kim!
Hoppas ni gillar det  

Kieras perspektiv:
Jag satt i soffan uppkrupen med en filt runt om mig då jag fick besked att jag skulle dra till Sam. Jag sparkade av filten med mina ben och gick upp från soffan och mina fötter träffade det svala trägolvet. Jag trippade ut i köket för att få i mig något innan jag åkte. Det fick bli några baconskivor och ett ägg. När jag ätit upp den varma maten fortsatte jag mot hallen. Jag satte mig med en duns på hallpallen och dammet yrde från den. Jag greppade mina svarta Converse och satte på mig min jacka. Sedan tog jag ett fast grepp om nycklarna där inkluderades bil nyckeln. Sedan tog jag också med min mobil.
Nu satt jag i den svarta stora bilen och hade precis startat motorn, nu var jag påväg bort till Sam. Det skulle inte ta så lång tid att åka dit men jag satte ändå på radion. Den började genast spela en låt som jag hört förut. Jag nynnade tyst med i melodin.
"Baby you light up my world like no Body else.." Vilka var det som sjöng den låten nu igen då? Jag suckade och börja konsentrera mig på vägen istället. Nu skulle jag bara köra runt hörnet sedan var jag framme. Undra vad Vi skulle hitta på först? Jag parkerade bilen utanför det söta lilla huset sedan låste jag den och började gå mot dörren. Jag lyfte på handen och knackade försiktigt på dörren, när ingen reagerat på det plingade jag också på. Inget svar..
"Sam, are you there? It's me Keira."
Inget svar. Jag suckade tungt igen och satte mig på den grå stentrappan utanför huset. Sedan drog jag upp mobilen ur fickan och började smsa till Sam.
-
Sams perspektiv:
En kvinna sätter sig framför mig i hamburgar baren. Hon ler mot mig.
"Yeah, sure. Thank you!" Sa jag artigt.
Kvinnan log och nickade.
"No problem dear" Sa hon sedan och gav mig den fortfarande kalla fantan.
"So do you live near by here?" Säger kvinnan igen.
"Just few blocks from here." Konstaterade jag och plötsligt hördes min sms signal. Jag fingrade upp mobilen och kollade på den lysande skärmen. "Kiera ?: Were are you Sam? I am waiting infront of your house right now!" Stod det på smset från Keira.
"Oh no!" Sa jag och kvinnan kollade oförstående på mig.
"Oh, I was like supost to be at hole right now whit ny best friend but im here and shes ... At home." Suckade jag. Kvinnan nickade förstående och drog själv upp sin mobil. Den var prydd med ett skal på en ung kille. Jag kommer inte ihåg vad han hette men han var iallafall från det där pojkbandet One Direction.
"Cool case." Sa jag.
"Well Thank you." Sa kvinnan.
"No problem, but now I really need to get home." Sa jag snabbt och kvinnan nickade igen.
"Well it was nice to meet you..?" Sa kvinnan.
"Sam." Fyllde jag i.
Jag letade i mina fickor efter min nyckel.
"Oh, oh I think I forgot my house keys!" Sa jag och kvinnan stannade upp.
"Thats not good, exspecially when your friend is locked out." Sa kvinnan jag nickade.
"You can get a ride whit me, but I have so mutch things that I have to get home." Sa kvinnan.
"Here let me help you whit that." Sa jag och greppade två av de fyra kassarna.
"Thank you, the Car is this way." Sa hon och började gå ut mot hennes bil. När vi lastat in alla kassar så satte jag mig i bilen bredvid kvinnan. Hon startade motorn och sedan var vi påväg. Vi stannade utanför en stort vitt lyxhus och jag gick ut sedan greppade jag om två kassar igen och hon öppnade dörren åt mig. Jag ställde ner kassarna i det gigantiska köket.
"Thank you for your help, I'll be right back." Sa kvinnan och log. Jag log tillbaka.

Andra kapitlet av Lovisa, kommentera och snart kommer nästa kapitel. //Lovisa

Hej, jag heter Samantha Rivera. Men det flesta kallar mig bara Sam. Jag är en helt normal tjej, 17 år, brunt ganska långt hår, bruna ögon och helt normal stil (trots att jag är en mode freak) och Svensk. Men eftersom att mina föräldrar inte har så mycket tid för mig, för att de reser med rädda barnen, så bor jag hos mormor. Ibland bestämmer jag mig för att flytta hemifrån, hit till Bradford eller någon annan stans med Kiera den bästa tjejen på jorden (efter mig haha). Jag vet bara inte när...

-Samantha?! Sam? Fånga mig, skrattar den lilla flickan i röd klänning framför mig.
Hon springer och springer djupare in i skogen, ju längre in vi kommer desto mörkare blir det.
-Samantha, fånga mig! Fnissar hon och jag jagar henne. Jag vill inte, men jag kan inte kontrollera min kropp.
-Sam? Hon flyger över stenar och små bäckar som en fågel, skrattandes. Men man hör inte om det är hån eller glädje.
-Vänta! Ropar jag och försöker hinna ikapp, men det är omöjligt, jag stapplar fram hur mycket jag än försöker. Hon stannar upp och vänder sig om, med ett flin.
-Du kan inte ta mig!
Jag blir riktigt irriterad och kämpar tills jag äntligen har några metar kvar.
-Ta mig då!
Jag sträcker ut min hand och ska precis dra tag i henne då hon försvinner. Borta. Och helt plötsligt blir allt om kring mig mörkare och mörkare.
-Hallå? Flickan, vart är du? Men mins ord ekar bara inom mig. Jag får en känsla av stort obehag och börjar att backa, sedan springa. Men jag kommer ingen stans. Jag springer runt i cirklar, om och om igen.
-Hjälp! Skriker jag och i samma sekund känner jag hur bränt det luktar. Eld. Det flammar upp på den svarta himmeln och slukar träd i ett naffs. Spring!

Jag vaknar upp med ett ryck och sätter mig spikrakt i soffan innan jag inser att det bara var en mardröm. Igen. Jag reser mig upp och gäspar, nu för tiden ska jag alltid ha samma hemska drömmar hela tiden. Jag jagar något, det försvinner, allt blir svart. Jag rynkar lite på näsan och andas in en bränd lukt, usch! Det luktar ju bränt. Jag sätter på min mobil så skärmen lyser upp. Klockan är 15:37.
-15:37! Skriker jag och rusar från vardagsrummet där jag nästan välter ner mormors favorit orkidé, genom hallen och in i det lilla köket som nu är hellt fullt av rök.
-Shit!
Jag kutar fram till spisen, drar ner den fula blåa handduken jag sydde åt mormor i 7:an (vilket hon av någon anledning har kvar) från hyllan och öppnar ugnen. Mer rök trycks ut från ugnen och jag ställer snabbt ner mig potatis gratängen på diskbänken som nu mera är svart och tänker efter snabbt. Vädra. Jag öppnar ytterdörren och ut-vägen där bak så det blir drag. Sedan kollar jag så ingen ser medans jag hoppar runt i ett kök fullt av rök och försöker vifta bort allt med mitt senaste nummer av "seventeen magazine". När allt äntligen har lugnat ner sig ställer jag ut potatis-gratängen i solen och går in igen utan att stänga dörren. "Wherever you go, just always remember, That you got a home for now and forever, and if you get low, just call me whenever.This is my oath to you"
Min mobil lyste upp och en galen bild på Kiera från 2010 galan fyller hela min hem-skärm och jag ler för mig själv.
-Hey Era! What's up? Era, eller Kiera som hon egentligen heter är min bästa vän. Det enda sura med det är att jag bor i Sverige och hon i Storbritannien. Men eftersom att min mormor är här ifrån Bradford, och bor här så kan vi ändå träffas rätt offta när jag är här. Jag går till och med i 2 skolor. En i Sverige och en här. Det är verkligen som mitt andra hem. Jag har mer vänner här, det är mysigare ovh Kiera bor inte långt ifrån. Det är ju såklart knepigt att åka till Storbritanien i någon månad och bo där när mamma och pappa är och reser med rädda barnen. Men vad har jag för val? Ingen släkting jag har bor i Sverige, och jag vägrar att bo i fosterhem, resa med mamma och pappa eller att flytta till Tyskland dör mina kusiner bor. Jag är ju 17 och får egentligen inte bo själv... Men när jag fyller 18 som är snart, ska jag övertala mamma om att få bo kvar här. I alla fall ett år eller så.
-Hej, actually... It sucks! I'm so bored whitout you, why can't you live here foreveeer! And you?
-You don NOT wanna know... I just burned like 2 kilo of potato-gratin in the oven. And now does everyone believe that I sit here and smoke pot because it's full of smoke in this house.
-Haha serious? Sam, your humor sucks. But what're you going to eat?
-Donno.. I guess i'll just take the cab to McDonnalds?
-Suree... Vi var tysta en liten stund innan jag fick en grym idé.
-Yes! Eyy Kiera? It only takes like 30-40 minutes to get here... Can't you take The bus to Bradford? Please! Grandma will not get home until 7 PM. We can just chill! i haven't seen you in while and now i'm finnaly here. Hon tvekade en sekund medans jag satt och fingrade på bords duken.
-Ehh... Okey then, but only because i've missed yooou!
-Yes! Tjuter jag och skrattar.
-And! i'm bored. Poss.
-Haha, se you soon, puss hej! Jag lägger på och reser mig upp. Om jag lämnar några fönster öppna kan jag säkert lämna huset. Mormors lapp som säger att hon kommer hem sent får liggakvar. Lika bra att jag skriver en liten påminnelse "Låt aldrig Sam få laga mat igen" Sedan nog jag nöjd och belåtet, sprang upp till gästrummet. Som jag nu bar gäst i, och öppnade den gammla trä-garderoben. Wow, det var ändå ett tag sedan man var här sist. Jag drog fram en gul-svart Top och en väst till som jag satte på mig. Betraktade mig en stund innan jag "mode-gudinnan" enligt mig själv saknade någonting. Accessoarer! Nu när mormor inte är hemma, och jag ändå är här för den delen så kan jag väll få låna ett halsband? Det låg påskriv bordet morfar hade gjort, i ett skrin med massa andra smycken. Jag nappade åt mig det stora silverhalsbandet med färgade detaljen och smög snabbt tillbaka. Kollade mig en sista gång i spegeln, tog upp min gula Prada väska och Voúlah! En het outfit á la Samantha. -Da, daam! Nananaa, nynnade jag omväg ut från uset. Jag tryckte igen dörren och det knäppte till. Nej, jag jag glömt att ringa taxi. Jag lirkade upp min mobil ur fickan och ringde ett snabbt samtal, tur att bilen var här i närheten så jag bara väntade 6 minuter.
-Go, och hurry! I'm starving.

-Och... Here we are. Han bromsade in men jag var så att i mitt tänkande att jag inte märkte av något utan bara drömde mig bort. Bilar gasade förbi utan att tänka på hur mycket avgaser de släpper ut eller att en vagn med en liten bebis när som helst kan rulla ut på vägen och bli överkörd...
-Mis?!
-Wha, oh Yeah. Sorry, i think to much.
-It'll be, £2. Jag suckade men betalade det flitigt. Det var verkligen dyrare än vad jag minns... Jag öppnade min väska och la i plånboken igen, tackade för skjutsen och hoppade ur taxi bilen. Smällde igen dörren och vandrade mot Donken. Det låg precis på andra sidan vägen så jag kollade snabbt innan jag sprang in och ställde mig så snabbt som möjligt i kön. Det står 3 personer framför mig så jag har raid att tänka på vad jag ska ta... McVeggie? Nää, jag är ingen vegetarian. Hur kan man vara det och överleva. BBQ och kött, mumms. McWrap? För dyrt om jag ska köpa en dricka... Åhh, det får bli det gammla vanliga.
-Can i take your order miss?
-Yes, 2 cheese burgers and one Fanta medium.
-Is that all? Ler den blonda tjejen i kassan, som påminner mig ett slag av Kiera. Jag nickar och ler som svar. Hon knappar in det på kassa-apparaten.
-That'll be 35. Jag plockar upp plånboken ur väskan återigen och ler. Plockar upp pengarna och ger dem till henne.
-Sorry, but this is just 30...
-What No! You must be kidding with me. Oh gosh. I'm starvimg to death. Please can i pay 30?
-Ahh, i'm sorry but No... Jag sy ler djupt och köper bara de 2 cheesburgarna istället. Betalar och letar upp en tom bänk. Jag hade ju i alla fall råd med något. Några barn kollar lite på mig och jag skämmsäven om det inte var någon "big deal" eller vad dom säger, men i alla fall så tar jag bort pappret från burgarna och hugger i direkt.
-MM! Mummlar jag för mig själv, bara en Fanta saknas...
-Excuse me, hörde jag en varm röst bakom mig säga och jag vände mig om. I stood behind you and saw that you couldn't afford one Fanta, haha. But I have one over and i don't want it -not that into Fanta- so you can get it, if you want Ofcourse. BTW, Can I take a seat?

Okej första kapitlet och lite händelselöst. Men jag vill inte slänga in One Direction i första kapitlet, det blir lite mycket. Låt mig veta vad ni tycker om detta första kapitel i kommentars-fältet //Ebba (£1 är ca 10 kronor, men det är enklare att bara ha med som svenska kronor!)