Previous:
-There's someone knocking on the door. I think It's for you.
-Me? Why?
-Don't know, but could you please open the door?

Kieras perspektiv

Sam var inte hemma så jag antog att hon var hos Zayn. Jag menar, vart annars? Så jag torkade mig snabbt under ögonen och knackade försiktigt på dörren. Smått oroliga röster inifrån huset fick mig att nästan ångra mig och springa iväg. Men jag behövde henne. Nu. Det var rätt så sent och jag såg säkert hemsk ut men vad kan jag hjälpa. Det knakade i huset och någon kom springandes mot dörren. Det tog några sekunder innan dörren slogs upp och jag blev totalbländad av ljuset.
-Era? Någon drog snabbt in mig och stängde dörren. Men jag hörde tydligt på den manliga rösten att det va Zayn. Jag blundade några sekunder och skakade lite, öppnade ögonen. Blundade igen, och sedan när jag öppnade ögonen blev det enklare att se. Mitt emot ingången satt en spegel så när jag märkte det och såg mig själv fick jag panik.
-Is Samantha here! Väste jag och vände snabbt bort blicken. Vem vill se en tjej. Anfådd, utsmetad mascara och torra läppar. Rufsigt hår och smutsiga kläder? Antagligen ingen. Inte enns jag själv. Jag hörde Zayn andas tungt några gånger, innan han sakta la ner sin hand på min axel och ropade.
-Samantha? Sammi? Det dröjde en liten stund innan någon svarade.
-What? Hörde man från andra sidan av någon vägg.
-I think someone have to talk to you..
-Well, "that person" better come up to your room! Skämtade hon och skrattade. Men jag skyller inget, jag hade gjort samma sak om jag inte visste vad som hade hänt.
-Come here, jag drog av mig skorna och Zayn höll om min midja medans han visade vägen till sitt rum. Och jag måste erkänna att det kändes så bra. Vi närmade oss en vit trä dörr när han stannade. Drog sin arm över min rygg, på ett vänskapligt sätt vilket retade mig. Sedan slog han upp dörren, fäste in mig och stängde. Jag mötte direkt Sams ansikte som bleknade direkt. Hon ställde sig upp så hastigt att alla kuddar i sängen flög ner på golvet, och rusade fram till mig.
-Omg Kiera! Kiera what happend?! Hon flyger fram och kramar om mig så hårt. Hon blir nästan tårögd, drar med mig till sängen och sätter sog ner.
-Kiera, oh gosh! What happend? Det klumpar sig i magen, ska jag berätta? Och dela detta, som kan bli problem? Men hon är min bästa vän.
-Ehm, Zayn harklar sig och vi kollar på honom. Shall i leave you alone?
-You don't have to, svarat jag och tvingar fram ett leende men han försåt nog att det är bäst med ett girls talk. Så han "insisterade" på det och sa att han ändå behövde hjälpa sin andra syster med en läx-sak. Han skulle säga något, men inget kom ut. Så han öppnade bara dörren, log en sista gång och gick ut ut rummet. Dörren knäppte till så vi var ensamma nu. Vi satt tysta en liten stund. Helt tysta tills jag började, försiktigt.

-Okey, this happend about 2 hours ago. Jag kollade på klockan. Hon var 10, det var runt 8 så det stämmer nog rätt så bra. I was with Jason. He was going to meet my parents for the first time. I was really exci..

2 timmar tidigare (Kieras POV)

Jag drog igenom håret med kammen en sista gång. Det måste vara perfekt! Jag snurrade runt och betraktade mig. Sminket? klart för längesedan! Svart knälång klänning, ja det blir "check". Haha, jag skrattade och föreställde mig en inbyggd lista i mitt huvud. Som checkade av allt jag hade. Skor? Jag är ju inne men mina pumps skadar inte, check. Håret, äntligen! Check. Det låg i superfina lockar mot mina axlar och jag log. Snart kommer han.
-Mom, dad? Are you ready?
-Yeah! Hörde jag mamma muttra lite, men inte surt.
-Remeber, you have to tell me the truth about my outfit! Okey?
-Yes sir! Ropade pappa och jag andades. Snurrade ett sista varav runt spegeln och fnissade lite. Undrar hur Jason reagerar när han ser mig? Tanken kittlade till i magen och jag öppnade dörren.
-Here i come! Sedan gick jag försiktigt ner för trappan och rakt in i köket där mina föräldrar var. De kollade upp och stirrade på mig.
-So what do you think?
-Eras honey! Are you going to prom? You're so into this "Jason" and parents nedring aren't you? Eras, eras? Serriöst. Ja, ända sen jag föddes har jag inte hetat annat än "Eras" i mammas ögon. Men inte E-Ras. Med mörk ton utan en söt och glad ton. Mer som "E-razz".
-Jason is special to me, so please don't you dare to embaress me! Jag kollade stenhårt på pappa. En expert på pinsamheter.
-Yes sir, but first! Can you take that key up to my room? That room isn't safe for anyone. Han pekade på den lilla förådsdörren och jag ryckte på axlarna, hämtade den och la den i bh'n. Precis då knackade det på dörren.
-Jason! Lös jag upp. Please act normal dad, and mom. Sedan skyndade jag mig mot dörren, försökte att inte ramla innan jag öppnade dörren. Han kollade upp på mig och log innan han sträckte fram en stor bukett rosor.
-Aw, you didn't have to!
-Anything for my precious. Han tog av skorna och jackan. En blå Polo skjorta? En blå Polo, sen när har han råd och bryr sig om kläder?! Jag hade bett honom klätt upp sig lagom. Jag är ju jag så fin klädd men ändå. Jag är ju tjej. Åh. Han steg in utan att säga något mer, hälsade på mina föräldrar och vi åt och hade trevligt. Men det var efter att min storebror deltog i middagen och mina föräldrar gick på en kvälls promenad helvetet bröt ut.
-Go up to your room or something like that. Väste jag med irriterad ton till brorsan och han gick lydigt up. Alla borta, jag här. Jason här. Visst, bra chans för andra saker. Men jag vill bara snacka. Men det ville inte min kropp om man säger så.
-Babe, säger jag sexigt och går fram mot honom. Han flyttar bakåt tills han slår emot köks bänken men ler. Jag närmar mig, och han tar tag om min midja. Snart känner jag hans blöta tunga i min mun, men vi fortsätter. Han drar sina händer ner mot min rumpa och tar tag.
-The sofa? Viskar han mellan allt hångel men jag stannar upp och kollar osäkert på honom.
-Please, a quicky, stönar han ledset.
-"Quicky"? Only if you never use that word again.
-Sure! Han drar med mig till soffan i vardags rummet och börjar att kyssa mig villt i soffan medans "candy shop" börjar spela på MTV i bakgrunden. Han drar av sin tröja men jag stoppar honom.
-No, what if my parents come home. Like, right now?
-They wont. Ler han och kastar tröjan som oturligtvis hamnar på dignitet och slår ner alla kontroller på golvet. Åh.
-Kiera, are everything alright downstairs? Ropar min bror oroligt, så jag get Jason en lång blick innan jag svarar.
-Yes, sure!
Jag puttar undan honom och kryper ner på golvet för att plocka upp kontrollerna.
-Ehm, you switched chanel?
-Does it matter? Surar jag och lägger tillbaka dem på bordet. Kanal 1. breaking news. Det har vart ett rån på en bank? Ojdå. En kvinna blev skjuten på flykten ut.
-Omg Jason, do you see this? How can someone do this? That fucker! Ju mer de snacka ju upprördare blev jag.
-The woman was only 35... 2 million dollars, stolen... We have 4 suspects. If you have seen anyone of this peoples call 9 260...
-Wow, jag kollade på Jason som undervikte min blick.
-Jason? Men han satt helt tyst.
-Baby, are you alright? Han svarade inte så jag satte mig brevid Jason och kramade om honom.
-Haha, one is a ginger, and a brunett, his hair looks like poo! Jag skrattade, men inte Jason.
-Another brunette, wow, that's many tattos! And look at that one... It looks like. Jag kollade länge. Länge. Det tog tid att smälta innan jag reste mig upp i hastig fart. Och skrek, jag skrek och sprang men Jason var snabbt efter mig. Jag ställde mig på ena sidan bordet, han på andra.
-Jason, it was you.. Stammade jag fram. Men han kollar bara oskyldigt mot mig.
-Don't tell me that...
-Yes, i had the Gun. I shot the women, so what?
-Jason, this isn't funny, where is the camera.
-Their is no camera. I saw on her face! She lived a pathetic life.
-So you just shot her? At the same time your friends robbed the bank? Mina ögon tårades, medans han nickade. Inte igen.
-I'm calling the cops.
-No you are not. Han tog en köks kniv men pekade inte på mig utan mot trappan. Och satte fingret för munnen. -Don't you dare to touch my brother.
-Try me? Call the cops.
Hur var känslan? Jag var inte rädd, mitt hjärta var krossat. Jag faller alltid för fel kille. Alltid.
-Get in there. Jag vände mig om och såg att han pekade på förrådet.
-No, why? Han höjde kniven.
-We're going to talk. Tell you're brother that everything is fine. Do it. Jag backade mot förrådet.
-Ehm, Nathan?
-Ya? Hörde man oroligt.
-Everyting is fine. I just broke something. Jag önskade att jag kunde ha något hemmligt kod ord. Som betydde typ. Ring polisen nu! Men det hade vi inte. Jag backade in i det lilla rummet och han kom direkt efter mig. Och knäppte igen dörren.
-If we're going to talk, i'm going to stand next to the door.
-Sure "babe". Han ställde sig på andra sidan av det lilla rummet. Ändå 2 meters mellanrum.
-Ask whatever you want to. But just so you know. I did this cuz i need that money. To my family, to you.
-Stop lying! Don't you dare say that.
-And i never meant to hurt that women... It just happend.
-Were you faithful?
-You know, i still love you..
-Answear me?!
-No i wasn't okey! Skrek han, it was only one night.
-Jason, we've been together for like one week. Not even one week. I can't take this shit, you're going to rot in jail. Jag vände mig snabbt upp och slet i dörren.
-No! Röt han och skulle stoppa mig. Men min tur rann ut för längesedan. Dörren var låst.
-Jag vände mig förtvivlat om. Give me the keys.
Han flinade.
-Give me the keys, upprepade jag.
-I don't have them!
-Liar! Let me out.
-I don't have them! Röt han nästa ursinnigt nu. Men jag var inte rädd längre. Jag vill bara ut härifrån. Då slog det mig. Min bh. Dom ligger ju i min bh! På 3? 1... Jag började att leta min hand uppåt. 2... Jag låtsades att klia min axel. 3... Jag tryckte in handen i bh'n och drog snabbt ut nyckeln. När han såg vad det va gick allt så snabbt. Jag trevade efter låset. Han röt. Jag vred om åt fel håll. Han ställde sig upp och klev mot mig. Jag låste upp. Hela rummet brakade till, jag hörde ett tjut. Av smärta. Vände mig om. Jason att fast i golvet. Rummet är gammalt och har ruttna plankor. Jason klev för hårt och trampade sönder golvet. Han var redan nere vid knäna och det var helt rött omkring honom.
-Fuck! It hurts! Help me. Jag sken upp som en sol, jag har chansen att dra. Nu!
-Yes! Omg, you fucking idot. Karma is a bitch. Han gnällde och tjöt medans jag slet upp dörren och insåg vad som hade hänt.
-Nathan!! Don't freak, just call the cops. Direkt när jag nämnde ordet polis kom han springandes. Tell them that It's one emergensy. A thief and killer is in our house. But stuck. Promise me! And tell them that Kiera youe sis.. Can tell them everything later. She just have to go. I nästa sekund var jag ute ur huset. Nathan bara stirrade efter mig men ringde, och jag kunde inte hålla känslorna inne utan bara grät. Och sprang. Jag var så dum. Allt detta, för vad? Å Sam? Jag har nästan inte vart med henne alls. Så jag bestämde att träffa henne först. Jag är skyldig henne något.

Sams perspektiv

-So all that i have to say is that i'm sorry. That i lied. Hon grät och grät.
-You almost died, and you think about me. How sorry you are? Kiera you're so cute. Love you.
-I love you too, snyftade hon och log. Vi kramades en sista gång innan jag avbröt och sa.
-My birthday in 2 days, so go and tell everything to the cops now. So you don't have miss my birthday party?
-Haha, you're right. I'm crazy, sedan reste hon sig upp och sa att vi hörs snart. Helt naturligt.
-Okey. Go Kiera! Bye, konstigt nog. Log jag. När hon lämnade rummet. En sak är säker, hon kommer att vara en stark kvinna och förebild i framtiden.

Okej, om ni undrar när de andra killarna kommer in så är den om 1-2 kapitel, annars om ni undrar något kan Ni bara skicka in en fråga, kram Ebba  <3

 

LOL

5 december 2012 21:29

NI ÄGER!!! MÅSTE HA MER ÄR BEROENDE!!!

http://corporellelove.bloggplatsen.se

Ebba och Lovisa

5 december 2012 22:31

Haha, ja det kommer :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej läsare, det är jag Lovisa här. Jag hade tänkt att börja skriva en ny novell, den kommer heta I Wish (efter killarnas låt.) Och så ska Ebba skriva lite då och då, vi har bara kommit på att vi ska skriva en ny novell så vi vet inte heller vad den s...

Previous: -Kiki? Är jag kiki. Åh, jag orkar inte ens bry mig mer. Sakta slöt jag ögonen. Jag behöver bara liite vila innan de kommer tillbaka. Mobilen är ju här om de ringer och jagsomnar ju int..   Lokalen var näst intill tom. Kalla färger fylld...

Previous: -Oh shit. Guys i found something, avbröst Zayn och vi vände oss mot hans riktning innan han började att mumla. -This is not good. Oh god help me Sam, what have you done?                           "Samantha where are we going? Samantha....

Det kan bli lite försening på kapitlet eftersom att jag skulle lägga upp det i morse. Men vaknade 7 minuter innan jag skulle till skolan så hann ingenting. Var helt i panik. Så det kommer upp imorgon eller på söndag. Kram Ebba :)...

Previous: Jag var rädd, har aldrig haft så stark känsla av det. Men jag var så rädd. Ikväll gäller det och om något går snett? Om polisen inte dyker upp trots mitt anonyma tipps samtal jag ska ringa in om platsen vi är på. Vad händer med mig, och vik...