-I was a young father! Skriker han och slår i väggen. Då insåg jag vad han var. En psykopat. Fuck, hur ska jag komma ur det här. Jade tänk...
--------------------------------------------------------------------

Kims Perspektiv

Vi satt i polisbilen och syrenerna tjöt hejvillt. Jag kollade lite skrämt på Harry som satt i samma bil som mig och Liam. När bilen bromsade in vid tjejernas gata hoppade jag ut, vettskrämd. Jag skyndade fram till portdörren som var låst.
-Can someone open this door? Skrek jag till poliserna som skyndade sig fram till mig.
-Sorry myam but we have to Wait for Miss.Swann to lock it up.
-No we have to open now! Skrek jag upphetsat och blev helt tårögd.
-Keep calm, can someone take care of that girl? Frågar polismannen förbryllat. Harry kommer fram och kramar om mig hårt.
-It's okey, Jade is gonna be alright! But why are you so sad? You bairly Didn't know her... Jag kände hur hans varma andedräkt och orden nådde mitt öra och jag ryste till. Ja varför grät jag?
-Hanna... Viskar jag och snörvlar mig. Jag brukar inte gråta men nu är jag svag.
-Hanna? Viskar Harry och jag nickar.
-she was my best friend! We shared everything with each other, I thought. One day she told me that she had contact with a foam man from Facebook. I told her to watch out, but she did not care so much... A day without saying, he asked out for a date, in real life. She couldn't day no so she decided to meet him. In 3 days she was gone. Day 4 they found her body in the park, barely recognizable.
-Oh honey! Viskar Harry medlidande.
- I can not stop blaming myself! And i don't want Zayn to get trapped in that situation so we have to find Jade! Jag kände hans hjärta slå och njöt samtidigt som jag snyftade då polisbilen med Allie äntligen kom. Hon spran och öppna porten och rusade upp till deras våning med alla bakom sig, låste upp. Poliserna spred sig i hela lägenheten och grävde runt medans Allie stog ensam med en polis och pratade. "Text... His Phone... Sneak... Terrible... Good, so here... Is...?" Var det enda jag kunde läsa på hennes läppar men jag fattade strax då hon räckte över sin mobilen till polisen, antagligen hade hon bilder på messen eller så kollar de upp alla sms som skickades i området vid den tiden och söker sedan upp hanns mobil! Wow, komplicerat.
-Hey, hörde jag svagt och kände ett par armar omge mig bakifrån.
-Hi, viskade jag tillbaka och lät honom hålla om mig. Det kändes tryggt medans poliserna letade efter bevis om vart de kan vara.
-Hey, i found a box on The table? Ropar en man.
-Omg yes! Jade got a black-dress from a stranger, she thought i bought it for her... I whis i did. But The adress might be in there? Alla gick mot köket och vissa sprang. Tjoade och pratade som om det inte var något. Hanna. Ekade det.
-Harry i can't be here anymore, i can't stand this... Lots of police men here. Jag tog mig besviket mig ur hans grepp och gick ut på deras lilla balkong. Stängde efter mig, satte mig på plast stolen och andades ut.
-Realax Kim... Jag försökte glömma de senaste 24 timmarna och följa månen. Som om den rörde sig sakta små-men ändå tydliga rörelser. Stor, och rund och...vit? Snälla.
-Kim? Dörren öppnades och Harry kom ut. Han bad mig att ställa sig upp så han kunde sätta sig. Men så klappade han i sitt knä.
-Sit down! Log han och jag satte mig försiktigt mer i hans knä.
-Are you shakning?
-Yeas, brr! I'm cold, hehe.
-Here, han knäppte upp sin jacka så jag kunde komma innanför den. Så nära kroppskontakt. Gentleman, suckade jag och log. Och innan jag visste ordet av det började han sakta sjunga för mig.

-I thought I saw a girl brought to life
She was warm, he came around like she was dignified
She showed me what it was to cry
Well you couldn't be that girl I adored
You don't seem to know, don't seem to care what your heart is for
But I don't know her anymore
There's nothing where she used to lie
My conversation has run dry
That's what's going on, nothings fine I'm torn

I'm all out of faith, this is how I feel
I'm cold and I am shamed lying naked on the floor
Illusion never changed into something real
I'm wide awake and I can see the perfect sky is torn
You're a little late, I'm already torn...

Jades Perspektiv

-Let me go you psyco! Grät jag och skakade på stolen så repet sakta skärde in i min hud. Please...
-No honey, you know! I can't tell anyone that you're here. That will take you, just like when you were a baby... Han borrade sin blick i mina ögon men jag ville inte möte den. Hans kalla ögon.
-Do not ever call me honey or sweety or daughter, cuz i'm not, fräste jag.
-How do you know? *tvi* jag spottade honom rakt i ansiktet och han ställde sig rasande upp.
-don't force me to have you in the building's basement! Sedan gick han ut ur rummet för första gången. Jag måste fly! Slog det mig och jag kollade mig omkring. I filmer brukar man alltid ha något vasst på mig. Men inte jag, ingenting. Något vasst... Då slog det mig, tänder.
-Och jag började för jäves bita i det äckliga tjocka repet. Jag fastna med tanden helt plötsligt men han inte stanna upp farten så jag ryckte huvudet snabbt bakåt och det knäckte till i munnen innan blodet kom. Inga tappade tänder, men lös.
-Jade HONEY! It's not an option to run. But you can try, we did all see what happend. Good luck. Bitch. Vad sa han, bitch?!
-What? Rör jag men han ignorerade. Your stupid fucking psyco! Fucking Forever alone! Kidnappning random girls cuz you just can't get one in an other way. You're always been The ugly ducking! The ugly brother that nobody cared about. WELL YOU HAVE ALL THE ATTENTION YOU NEED NOW, HAPPY? Ya motherfucker! Oh wait? Wasn'it you who couldn't get anyone? För varje ord steg vredet i hanns blick och jag ångrade mig genast.
-Oh Yeah, are you Dr.Phil? Han sprang till köket och kom snabbt tillbaka med något glänsande i handen. Let's see how tuff you're now.

Hehe, final-kapitlet närmar sig! Låt mig veta vad du tycker om Novellen i kommentars-fältet. Kramisar a la Ebba<3