Idag är det den 13de september som ni kanske vet och Nialls födelsedag, han föddes "8.04 AM" (London Time) Men i Novellen är det nu Liams födelsedag eftersom deras födelsedagar ligger tätt intill varandra är vi fortfarande vid Liams stora dag! Hoppas det inte gör något! Kram Ebba ;D

-It's okey to be worried... You know what? Let's visit her in room 34! 
-Really? Sken jag upp, wanna join?? Skrattade jag och drog tag i hand arm, well you have to!
-I know that i didn't have a choice so "why not" ler han och hänger på. Jag måste så tacka maya. Hon tog ju en kula för mig.
------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi betraktade Maya och Niall genom fönstret, sådär diskret. De låg och myste, höll om varandra och bara va. När vi såg hur mysigt de hade ville vi inte störa så vi gick tillbaka till väntrummet och satte oss stumt ner.
-They were bizzy, småler Zayn. Jag kollar snett mot honom och ler innan jag svarar.
-I would have visit Lou and Allie, if i didn't knew that they probably cuddeling and Lou is whispering calming words in her ear. Romantic. Sedan blir det en sån där pinsam tystnad så Zayn ställer sig upp och förklarar att han ska gå och köpa en fralla i cafet, men jag vill hela stanna så han går ner själv. Jag blir genast uttråkad och trummar lite på bordet tills jag kommer på en "lek". Den är så sjukt dålig men om man är uttråkad så är man det. Den går till såhär: När någon patient eller behörig kommer in i rummet ska jag i mina tankar och genom det jag ser lista ut hur de känner eller vad som har hänt. Ett litet barn kommer inrusande med en stressig mamma efter sig. Jag minns när jag var 6, lekte med dockor, klädde ut mig, sjöng och dagdrömmde. Haha, goda tider det. Nästa in var en man med gipsat ben. Brutet antagligen. Och i den sekunden märkte jag att jag har tråkat ihjäl mig, måtte Zayn komma snart. 
-Hi sweety, are you day dreaming? En ung man i 35 års åldern sätter sig brevid mig med ett äckligt leende på läpparna och jag följer dess rörelse. 
-Sorry, but do i know you? Ler jag osäkert och hoppas innerligt på att Zayn ska komma. 
-No... Who are you visiting? Okej, denna mannen vill antagligen ha en konversation med mig, men så läskig som han är bestämmer jag för att ljuga skiten ur mig tills Zayn kommer.
-My grandma! 
-Okey, my Girlfriend broke her nose.
Jag skrattar och föreställer mig hur det gått till. En frisby kommer flygandes från andra sidan parken och träffar näsan exakt. Inte så hårt att den flyger av men så att den bryts. Jag ler igen mot honom och kollar mot korridoren.Zayn kom! Befaller jag i tankekraft men ingen Zayn kommer. 
-I'm Marcus but that way! Skrockar han och räcker fram sin hand mot mig. Vågar jag röra den?
-I'm... Ja-Jamine! Haha, Nice to meet you, jag skakar snabbt om handen och torkar diskret av mig på byxorna. På grund av att han kan vara en mass mördare med otvättade händer. Fast där överdrev jag kanske lite.
-Jamine what?
-Jamine Rock , sa jag snabbt och sneglade lite på en skylt utanför ett personalrum "Mary Rock's office, do not disturb" För om han skulle söka upp mig på Facebook så hittar en förmodligen en gammal tant från vetikandtaten som bara har sina katter hos sig. 
-Rick! Skiner jag upp när jag ser Zayn, en stor fet lögn till! Och han kollar konstigt på mig.
-Me?
-Haha, you're so funny! Let's visit my grandma, jag reser säger adjö till Marcus och drar iväg Zayn som fattar 0. När vi är i sluter av korridoren börjar vi prata.
-Okey, i've got an crazy and fun idea but i bet that your story is much crazier. Rick? Really, skrattar han. Och jag tvingas förklara allt sammanfattat, den dödligt tråkiga leken som är för självklar. Läskiga Marcus och mina onda aningar om att han är en mördare och mitt ständiga tänkandes på att få Zayn att komma genom tankekraft. 
-Damn girl! You are really affected after the accident. Skämtar han och jag himmar med ögonen.
-Now tell me! What's your idea? 
-Rememver it's the 29th august tomorrow? Jag kollar konstigt på honom och han låter mig tänka en stund innan jag förstår.
-Liams birthday! I've totally forgott.
-I know me 2! Poor Liam, so i had a thougt, we Can make a birthday party for him. A suprise party! I'll call Paul and he'll fix a local? Jag väntar lite, smälter in det och svarar lätt.
-Yeah, sure... But Maya and Allie?
-Hmm, Allie will be fine in the afternoon i think, but Maya. It's a problem. 
-I know, but i'll go talk 2 her and Niall, you Can tell Allie, Louis ans Harry (where he is now) but still figure out someway to not let Liam know about it. And i bet he's with Harry. Zayn nickar, kysser mig, jag håller kvar en stund och njuter innan vi måste kila. 
-Talk with you later MAL-EYE-KEE! Tjuter jag högt genom korridoren och hör honom skratta.
-Sure baby Jade! Jag fnissar och fortsätter gå medans jag får en varnande blick av en sjuksköterska. Men kollar bara nonchalant mot henne och går vidare tills jag kommer till Rum 34. För säkerhets skull kollar jag in genom fönstret, okej, ingen för bad timing. Jag ska precis kliva in i rummet då jag känner en viskning i min Nacke som får mig att stelna till av en rysning.
-You got a Young grandma Jamine, or should i call you "Baby Jade" skrockar han men jag vågar inte vända mig om.